jag-och-min-crohn

Alla inlägg under november 2013

Av Sophie Ekström - 27 november 2013 09:31

Nu har jag varit hemma i en vecka, det rullar på som det ska, är otroligt trött bara men det kanske är bra så man tar det lite lungt också ;)

På dagarna har det gått ganska bra med värken, fungerar bra med ett smärt schema förutom på nätterna, men jag hade telefontid med smärtläkaren i går och han ändrade om lite i medicineringen så jag hoppas jag kommer att få sova en hel natt smart :)
Känner att jag är på väg tillbaka sakta, posetiveteten börjar komma tillbaka, jag har börjat kunna gå små promenader med mina ögonstenar mm. Men jag har satt upp en regel för mig själv, att jag inte ska göra mer än en sak per dag.
Nä om man ska ta och gå upp och inte ligga och dra sig längre i sängen.

Ta hand om varandra nu!!!


Kram på er

Fick min dröm jacka här om dagen:) min underbara Magnus köpte den till mig, vilken medicin att få shoppa

Av Sophie Ekström - 20 november 2013 22:41

Då har man varit hemma några dagar, blev utskriven måndag kväll. Man känner att man inte är på tipp topp när man blev andfådd att gå upp i lägenheten.
Måndag kväll blev en myskväll med älskling, bara njuta av att vara hemma men det känns så himla tomt så mina ögonstenar är i Dalarna med mina föräldrar, som tur var så är en hund hemma ialla fall, söta sockan :) hon håller mig ett kärt sällskap på dagarna, får inte gå några promenader än så länge så Mange kommer hem på lunchen och går ut med henne.
Idag var en lyxdag, min fina underbara syster kom hit och lagade mat, hur lyxigt är inte det??? Passade bra en dag som denna som gått i smärtans tecken! Var iväg till Vetrenären på dagen som ligger 10 min bort, tog bilen ögonlyste Laban med UA sedan hem, tig inte lång tid men de räckte för min kropp så det stod härliga till, nä inte några sådanna utflykter igen, de lovar jag.
Idag när posten kom så lovar jag att jag har många återbesök både telefon och kontakt med både smärtkliniken kirurg, urolog och magläkaren. Nä nu ska jag se till att få lite skönhetssömn om det går. Imorgon är det en ny dag med nya möjligheter!!!

En bild på vår nya soffa som kommit :)

Av Sophie Ekström - 14 november 2013 11:41

Då det blev ett bakslag, trodde jag skulle slippa det denna gång, men icke sa Nicke. Måste ner på operationen igen och rätta till en sak, hittade en knöl i morse som jag visade läkaren på ronden, han tittade och kände, japp det är en fistelgång grrrrrrrr.
När ska eländet ta slut? Nu ligger jag i sängen, ny duschad i äckel medel, man blir sååå himla torr av den, kommer att bli senare under dagen då jag åt en super god frukost!


Fick finbesök igår

Xocci eller sockan som hon kallas i vår familj, är manges ögonsten, hon r med honom över allt! Dom är så söta ihop!!

Av Sophie Ekström - 13 november 2013 14:14

Helt underbart att kunna sova :) i natt var det en fröjd, man känner det i hela kroppen, sinnet och humöret.
Somnade runt 9.00 på kvällen och vaknade 4.30 en natt utan av att ha ont! Första hela natten sedan förra torsdag så man har lite sömn att ta igen. Man vet hur viktigt det är med sömn för att kroppen ska återhämta sig. Smärtläkaren har gjort ett schema med ny smärtmedicin som fungerar på mig.

Idag blev jag av med cvk om det heter så, infarten i halsen, fick en ny vanlig infart i handen, men som vanligt så fick dom inkalla narkosläkaren för att få målen på plats. Men nu sitter den.

Allt går frammåt den är underbart, känner att glädjen är på väg tillbaka och så börjar man längta hem, de är ett gott tecken. Dom trodde att jag skulle få åka hem innan helgen och det är mitt mål. Man saknar sina käraste sååå mycket, 2 benta som 4 benta.

Vissa måltider här är väldigt lyxiga, är en sådan där frukostälskare,
Man får välja precis vad man vill så jag beställde havregrynsgröt, te, kokt ägg och en rostad smörgås.

Lunch blev spagetti med köttfärssås.
Mellis blev lite lyxig tror jag,
Vanilj glass med frysta blåbär och grädde :)

Nä nu blir det en liten tupplur, man blir så himla trött efter man ätit:)

Av Sophie Ekström - 12 november 2013 17:33

Jag brukar kunna se allt från den positiva sidan i mitt liv, har varit min barriär som skyddat mig, igår kväll var det så att den barriären revs.
Orken att bråka finns inte. På avdelningen där jag ligger jobbar dom efter ett program som heter Eras med patienterna. Några saker det går ut på är att man ska komma igång så fort som möjligt efter en operation och klara av så mycket som möjligt själv, sitta i allrummet och äta maten, vara uppe och röra sig så mycket som möjligt, dricka massa näringsdrycker och många fler saker. Ett bra sätt att komma igång tycker jag som provat många av deras system. Just de där att komma upp och få igång lungerna, allt släm kommer och musklerna mår bra av det. Men för att orka det efter en operation som denna så man smärtis in i blodet, smärtan är en som kommer och går både i rumpan där det är en mer pulserande smärta och nedre delen av magen, urinblåsa, äggstockar kvinnodelen där smärtan känns som en kniv som huggs och vrids om. Jag har blivit bra behandlad mot smärtan som gjort att jag kunnat bara uppe så mycket som jag varit. Men efter en dag så är man rätt trött och värken blir mer påtaglig.
Hör av mig när jag ligger i sängen och får smärtstillande, de brukar ta ett tag innan den börjar värka, den hjälpte lite men ej så värken gick att hantera, ringer igen och fick frågan om jag kunde stå ut 30 min, dum som jag är lyssnade på honom och andades igenom smärtan, när jag får riktigt ont så försvinner jag in i någon skyddsbubbla, började känna mig illamående, börjar kräkas och fick ännu mer ont av att man tar i ganska mycket, men ingen kom som dom lovat, ringer på klockan, trött utmattad, tårar som står åt alla håll och helt kräkig. Syster tog påsen gav mig en ny och lite papper och gick. Ok tänkte jag hon är väl på väg för att hämta smärtlindrande? Börjar kräkas igen men ingen kommer. Smärtan jag har nu går inte att beskriva, ringe på den röda knappen och syster kommer. Berättar hur jag mår, får något smärtstillande i droppform sim inte märktes, ringde igen och berättade hur jag mådde, fick lite i min infart i halsen de hjälpte lite men inte så jag kunde somna. Nu var min ork helt slut, orkar inte ringa en gång till på en som inte frågat något om smärtan, var den är hur mycket mm, men jag måste få sova, Ringde en gång till och hon kom, berättade hur jag mådde och svartet jag fick, vad vill du att jag ska göra??? Då kände jag, nä nu vill jag hem, behöver kärlek, började fundera om det var mig som det var fel på? Vad har jag gjort för fel, tillslut bad jag om en verktablett och sömntablett, till slut somnade jag från värken runt 04.00
På morgonen var det bättre med smärtan men kände mig så misslyckad, nerstämd, inte hungrig. Ville inte gå upp från sängen.
Ronden gick runt, fick träffa läkaren som opererat mig. Berättade om mina smärtor och de bestämde att jag skulle få träffa en smärtläkare och så skulle jag på en rönken. Dum som jag är så tänkte jag klara av smärtan själv, vill inte känna mig så förnedrad igen utav av trycka på knappen, de gick men då om man låg helt stilla i sängen.
Fick ett oväntat besök av Ylva, och jag lovar att det behövdes. Kände att livsglädjen kom tillbaka, såååå skönt att få le igen, berättade om allt som hade hänt, skönt att dela med sig med en som vet hur man känner sig. Tack underbara Ylva för ditt spontana besök, de behövdes!!!!!

Dom plockade bort min kateter idag, har haft lite svårt att få igång kissandet efter operationen men kanske inte så konstigt. Under dagen nu har jag försökt kissa ett antal gånger med utan resultat.
Sedan kom han smärtläkaren som vände allt. Han sätt sig ner och lyssnade tog sig tid, han berättade om olika smärtor, ställde frågor när, var och hur mina smärtor kommer. Han blev skrämd hur dom hade behandlat mina smärtor som luft. Han berättade att jag hade tydligen 2 sorters smärtor en nervsmärtor och den andra kom jag inte ihåg, han berättade vikten med att bli smärtlindrande rätt så jag inte skulle få fantomsmärtor i rumpan, kan skulle ta det med personalen, berätta vilken behandlingen jag skulle ha. Fick en förlåtelse av den första syster som bad mig vänta, fick en förklaring att han hade bett nattsköteskan att gå in och kolla till om smärtorna blivit bättre eller sämre men det hade hon skitit i.

Nu ligger jag här och fått rätt smärtlindring och kisseriet har kommit igång, om man har smärtor så kunde det vara så att jag tydligen gick och spände mina kiss muskler så när jag skulle kissa kunde jag inte koppla av dom. Så ni anar inte hur skönt det är att kunna kissa, slippa ha en sprängfull blåsa.

Sedan kom det ett blombud

Med en underbar text som gjorde att jag känner mig mycket starkare igen, jag är ingen som drar huvudet in i skalet, jag är är som Nina skriver på kortet en kriga kvinna!!! Så nu attans har jag fått ny energi av mina vänner och en smärtläkare!! Tack Nina och garpen för dom otroligt fina blommorna och nallen och Ylva för att du är en som förstår en. Så skönt att veta att man inte är någon hypokondrikern som man började undra.

Kram till alla mina vänner

Av Sophie Ekström - 11 november 2013 19:59

Här på Danderyd rullar det på, tar liksom dagen som den kommer, ibland går det något steg bakåt men oftas framåt. 4 dagar har jag varit här nu och längtar så grymt mycket hem till Mange och dom fyrbenta. Men jag vet att dom finns där när jag kommer hem. Måste först och främst berätta vilken underbar personal dom har på avdelning 65 k på Danderyd. De är lyhörda, omtänksam och de grymma är att dom kommer ihåg sina patienter, då vet man att dom bryr sig. En otroligt viktig del i läkningen är att man trivs, låg en annan gång på en annan avd. Där man inte ville gå upp och möta personalen, man mådde dåligt av det. Nä ett stort hjärta till all personal!!!

Blev grymt överraskad idag när jag låg och vilade, hörde en röst jag kände igen men kunde inte placera den till han stod framför mig, där står han, vi låg inne samtidigt i jan, vi var tre st som livade upp stämningen för varandra. Vi blev vänner på Facebook där man kan följa varandra. Han fick nys genom min blogg att jag låg inne, hans kropp strejkade lite också nu så han kom från akuten men passade på att besöka mig efter sitt besök. Attans va glad och överraskad jag blev:) att så lite kan göra en så glad :)

Ja just det, ni får alla hålla tummarna nu att Elvira blir dräktig, hon är parad med Herr Nilsson och allt gick super, tack snälla Bisse som gjorde det möjligt för oss.

Bästa personalen, överraskade mig med super god choklad mousse, tack!!!

Sedan lyckades jag att shoppa här på Danderyd, skulle köpa lite god lunch och passa på att röra lite på sig, gick förbi denna klänning för några dagar sedan, 399:- vilket kap, måste ha, japp och den fick följa med upp ;)

Säger godnatt alla och hoppas ni sover sött!!!

Av Sophie Ekström - 9 november 2013 17:47

Började under dagen känna mig febrig men tänkte inte så mycket på det. Har haft en katet då man inte kunna gå på toa själv men den blev jag av med idag :)
Rutin efter man tagit bort den är när man kissat fösta gången själv så ska man tillkalla systrarna, de skanade min blåsa och jag hade tömt allt, härligt. Men började sedan känna smärtor och febrig, illamående och varm. Kontaktade min systrar och berättade hur jag mådde, fick smärtis och så tog dom temp 37,6.
De lugnade ner sig sedan, men efter några timmar känner jag mig mer febrig och kissnödig, går för att kisse men de kommer inget, för varje gång jag var på väg och kissa så spändes kroppen av feber frossa. Kontaktade min syster dom skanade min blåsa, hade drygt 8 dl som är mycket, så dom fick tömma blåsan och Gud så skönt, vi får hoppas att febern ger med sig nu också och smärtorna, ljust nu mår jag relativt bra med smärtis men tråkigt för jag hade både syster yster, Oscar och Magnus här men orkade inte :(

Lite antibiotika och alvedon för febern

Lite rosen röd om kinderna

Tack snälla syster, Oscar, Helena, mamma, pappa och min fina ögonsten för dom fina sakerna <3

Tack alla för era omtankar och fina ord!

Av Sophie Ekström - 9 november 2013 11:37

Då var operation avklarad, de hade gett mig de tid i torsdags så när jag kom kl 7.30 på morgonen så blev det bara att byta om på en gång, jag hade fått tiden som jag skulle vara på operation. Fast rätt skönt, man han inte bli så nervös. Nere på operation så blev det förberedelser, ryggbedövning och som vanligt så hade de svårt att hitta ett kärl för sövning, efter 12 stick lite över allt så hittade dom en på foten, sedan fick jag en som sitter på halsen när jag hade somnat. När jag vaknade upp så fick jag veta att operationen gått bra, läkarna var nöjda men den tog tid, över 5 timmar i ren operations tid. Men d slapp att gå igenom magen.

Min läkare hittade massa fynd bakom ändtarmen, några fistelgångar som dom inte hade sett på magnetröntgen, så han förstod att jag haft ont, den låg och tryckte mot svanskotan.

Nu är det lördag och inatt fick jag sova, torsdag till fredag blev ingen sömn då jag hade sådan värk. Det är inte bara i rumpan de gör ont, de känns som någon står med en dolk och rör om i magen och äggstockarna. Men tydligen inget ovänligt då dom har varit och rotat runt där bak och ganska långt upp.

Nu ta vi en dag i taget, kan bara bli bättre. Blir så himla glad för era fina ord, de värmer i hjärtat och vilken medicin <3


Presentation


" Lär dig livets stora gåta,
Älska
Glömma
Och förlåta"

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards